www.cancerstiftelsen.se | Fredag, 26 Maj 2017 | [English]
Gunnar Nilssons Cancerstiftelse
Det går att komma längre.
Det går att rädda fler!

Jakten på genförändringar fortsätter
– Träffsäker diagnos kan rädda liv

I Sverige får årligen ca 6000 kvinnor diagnosen bröstcancer. För mellan 5 och 10 procent av dem beror sjukdomen på ärftliga förändringar i hittills två kända gener.

– Vi letar vidare efter fler gener för ärftlig bröstcancer och försöker även beskriva andra förändringar som leder till tumörutveckling, berättar professor Åke Borg på onkologen på Universitetssjukhuset i Lund. Vår förhoppning är att kunna ge alla kvinnor med bröstcancer individualiserad behandling och större möjlighet till överlevnad.

I mitten av 90-talet kunde amerikanska forskare definiera två gener, vars förändringar ger upphov till en kraftigt ökad risk för bröstcancer och en andel av den ärftliga typen av sjukdomen. En av de forskare som sedan 80-talet strävat efter att hitta förklaringen till sjukdomen och möjligheter till skräddarsydd behandling av den är Åke Borg, professor i experimentell onkologi i Lund. Åke var också delaktig i beskrivningen av de två nu kända generna. I tidigare studier har forskarna sökt efter enstaka förändringar som ärvts från generation till generation i drabbade familjer. Nu inriktar man sig även på att hitta ledtrådar till cancerns uppkomst genom att analysera de många komplexa händelser som sker i tumörens celler. Tillsammans med ingenjörer, forskarkolleger och doktorander i Lund har Åke Borg utvecklat en raffinerad metod att jämföra mängden DNA och RNA från enskilda gener ur tumörvävnad med hela uppsättningen gener ur arvsmassan – den s.k. DNA microarray tekniken.

– En robot printar DNA från hela uppsättningen gener – ca 35 000 – i absolut känd ordning på ett objektglas som är ca 2x7 cm, förklarar Åke Borg. Därefter låter vi DNA eller RNA från tumörvävnad leta upp sin motsvarighet på objektglaset. Med hjälp av ett kemiskt ämne vi tillsatt lyser det upphittade DNA-uttrycket upp i mikroskop och kan mätas. Eftersom ordningen på objektglaset är absolut känd, vet vi med säkerhet vilken gen det är som markeras.

Forskarna i Lund har inte bara tillgång till den tumörvävnad som kontinuerligt opereras bort.

– Vi har dessutom tillgång till allt det kliniska material som frysts ned sedan ett par årtionden. Det materialet utgör en stor skatt för oss idag. Vi kan till exempel göra jämförande studier genom att ta reda på hur det gått för patienter vars vävnad ligger nedfrusen, och så plocka fram deras vävnad och undersöka den med den teknik vi har tillgång till idag. Undersökningarna görs efter tillstånd av forskningsetiska kommittén.

Möjlig revolution för cancerforskningen
Åke Borg och hans kolleger hoppas att med hjälp av sina avancerade vävnadsundersökningar så småningom klassificera bröstcancer efter generna förändringar och uttrycksmönster i tumörcellerna och därmed hitta samband med såväl ärftlig som icke-ärftlig bröstcancer.

– De två kända generna kan rimligtvis inte förklara allt, menar Åke Borg. De återstående ärftliga formerna av bröstcancer kan dock orsakas av samspel mellan lågriskfaktorer, d.v.s. varianter av gener som i sig själv är förenade med en obetydlig risk, men som i förening med andra arv- och miljöfaktorer kan innebära en betydande risk. Det kan vara så att anledningen till ärftligt betingad bröstcancer är beroende av flera gener, och beroende av arv från både pappan och mamman.

Lundaforskarnas metod för molekylär klassificering av tumörceller kan också innebära en revolution för behandlingen av cancer.

– Förhoppningsvis kan vi hitta nya markörer, som kan förutsäga risken för återfall i sjukdomen och därmed ringa in en grupp patienter som behöver tilläggsbehandling efter operation eller som inte behöver det. Vi kanske även kan hjälpa läkemedelsindustrin att hitta nya mål och möjligheter till behandling. I dagsläget behandlas många patienter med cellgifter och hormonbehandling utan att vi i varje enskilt fall vet om behandlingen verkligen behövs eller om den är av rätt typ. Vår förhoppning är att via tumörernas genuttrycksprofil kunna ställa en säker individuell diagnos och hitta en skräddarsydd behandling för varje enskild patient. Kanske kan vi också hitta de patienter som inte riskerar återfall, och alltså inte behöver så mycket efterbehandling som de rutinmässigt får idag.

– Men innan vi är där har vi mycket forskning framför oss. Först och främst måste vi hitta de speciella signaturerna i generna vi letar efter. Därefter måste forskningsresultaten kunna reproduceras, både av oss och av kolleger i andra delar av världen.

En av de stiftelser som bröstcancerforskningen i Lund är beroende av är Gunnar Nilssons Cancerstiftelse, som särskilt stöder cancerforskningen i södra Sverige. Den står för ca 10 procent av anslagen. De största enskilda anslagsgivarna är Cancerfonden och Kamprads stiftelse.

Eva Hast

För ytterligare information kontakta Åke Borg, Universitetssjukhuset i Lund, 046-171000.

Fakta:
Varje år drabbas ca 6000 kvinnor i Sverige av bröstcancer. Ungefär en tredjedel tillhör en högriskgrupp med en aggressiv och snabbväxande cancer. Ca 10 procent får ärftligt betingad cancer.
DNA: den komplicerade makromolekyl som utgör arvsmassan hos alla kända levande organismer. DNA-molekylen kan liknas vid en planritning efter vilken proteinerna och cellerna i en organism byggs upp. Källa: NE.
RNA: den komplicerade makromolekyl, som styr proteinsyntesen i cellerna. Källa: NE