www.cancerstiftelsen.se | Torsdag, 30 Mars 2017 | [English]
Gunnar Nilssons Cancerstiftelse
Det går att komma längre.
Det går att rädda fler!

Syrebrist i tumörer förhindrar inte tillväxt – När vi vet mer om tumörers anpassning kan vi kanske förbättra behandlingen

Idag vet forskarna att tumörcellerna anpassar sig efter den syrebrist som uppstår i tumören. Men hur gör de för att anpassa sig?

- När vi vet det kan vi kanske börja påverka tumören mer specifikt med medicinsk behandling och på så vis hindra tumören från att utvecklas, hoppas Ingrid Hedenfalk, forskare vid Universitetssjukhuset i Malmö. Ingrid har ägnat de senaste åren åt att leta efter förklaringar på tumörernas muterande förmåga, alltså hur de kan förändra sig.

I de flesta större tumörer uppstår syrebrist i mitten. Tumören bildar då nya blodkärl för att på nytt kunna försörja hela tumören med syre. Tumörer som är bra på att bilda nya blodkärl klarar alltså syreförsörjningen och växer vidare. I syrefattiga tumörceller ökar mutationshastigheten vilket gör att tumörernas elakhetsgrad ökar.

Ingrid Hedenfalk har i sin forskning särskilt intresserat sig för effekten av syrebrist i bröstcancer.

- Det vi gör rent praktiskt är att undersöka vilken effekt syrebrist har på cellinjer i vävnadsodling etablerade från bortopererade brösttumörer, förklarar Ingrid. Vi jämför då prover som får ca 21% syre (samma som i luften vi andas) med prover som bara får 1% syre. Ur det kan vi dra en del slutsatser om hur olika typer av tumörer uppför sig vid olika grad av syrebrist, och om särskild behandling bör sättas in.
Ingrid Hedenfalk jämför också effekten av syrebrist i ärftlig bröstcancer med effekten i icke ärftlig.

- De kvinnor som vet att de är genetiskt betingade att med stor sannolikhet utveckla bröstcancer, dvs har mutationer i någon av de två kända bröstcancergenerna BRCA1 eller BRCA2, har enorma frågor att ta ställning till, säger Ingrid. Ofta får de i sin ungdom genomlida att deras mor/mormor/mostrar/kusiner får bröstcancer. I vuxen ålder inser de till fullo risken att de själva kommer att få samma diagnos. Idag finns möjligheter att på genetisk väg avgöra om kvinnorna bär på detta anlag. Om dessa tester visar att de inte har någon mutation, slipper kvinnorna oroas över den ökade risken att utveckla bröstcancer. Flera kvinnor årligen, vars test visar att de bär på mutationer i någon av bröstcancergenerna, tar dock idag det drastiska beslutet att låta operera bort sina bröst för att slippa få cancer i dem. Mycket forskning idag handlar om att hitta dessa riskgrupper av kvinnor som löper en stor risk att få bröstcancer, och att försöka förstå varför cancer utvecklas hos dem. Tänk om vi genom ytterligare forskning kan lära oss mer om vilka gener det är som påverkar uppkomsten av cancer, och hur vi kan förhindra uppkomsten. Många kvinnor skulle få en mycket högre livskvalitet.

Samarbete med USA påskyndar resultaten
Ingrid Hedenfalk är biolog från början. Under sin tid som doktorand hos professor Åke Borg i Lund arbetade hon mycket med forskningen kring de 2 generna som man vet påverkar uppkomsten av ärftlig bröstcancer. Lundaforskarna samarbetade redan då med flera forskare i USA, där kartläggningen av de två generna skedde. Under doktorandtiden åkte Ingrid över till National Institutes of Health (NIH), och tillbringade sedan fyra år i USA.

- För forskarna i USA är det ett problem att patienterna inte vill bli registrerade och dessutom flyttar flera gånger under sin livstid, och därför har de dåligt med kliniskt material, kommenterar Ingrid. Däremot har de gott om resurser och ligger ofta långt fram i utvecklingen av nya metoder. I Sverige har vi tillgång till stora mängder kliniskt material och folkbokförings- och cancerregister, men däremot mindre resurser för forskning. Vårt samarbete gagnar alltså bägge parter, och, i slutänden, också patienterna.

Tillbaka i Sverige är det fortfarande Åke Borg och andra kollegor inom bröstcancerområdet som Ingrid samarbetar med. Men det är också viktigt att fortsätta hålla kontakten med forskarna i USA och att etablera nya samarbeten.

- Tiden när varje forskare satt på sin enskilda kammare är förbi. Idag satsar alla på att snabbt nå resultat tillsammans. Det är då vi kan föra diagnostik, behandling och prognos framåt med ökad hastighet.
En annan förutsättning är förstås att få anslag till sin forskning. En hel del tid går åt för att skriva ansökningar till olika stiftelser och fonder.

- Gunnar Nilssons Cancerstiftelse betyder en hel del för många av oss i södra Sverige, avslutar Ingrid. Det känns verkligen lönt att söka anslag där, även för yngre forskare, som är i början av karriären.

Eva Hast

För ytterligare information kontakta Ingrid Hedenfalk, Universitetssjukhuset i Malmö, 040-331000.

Ingrid Hedenfalk, forskare vid Universitetssjukhuset i Malmö, hoppas kunna medverka till att hitta de gener som påverkar uppkomsten av ärftlig bröstcancer. Många kvinnor skulle då få en mycket högre livskvalitet.