www.cancerstiftelsen.se | Fredag, 26 Maj 2017 | [English]
Gunnar Nilssons Cancerstiftelse
Det går att komma längre.
Det går att rädda fler!

Genetiska skillnader kan peka ut högriskgrupper

Finns det några genetiska orsaker till att en man får testikelcancer? Vilka miljöfaktorer spelar in? Spelar livsstilen in? Vilka män är i så fall predestinerade? Det är några av de frågor som ständigt sysselsätter Aleksander Giwercman, professor i andrologi, och Yvonne Lundberg Giwercman, medicine doktor, i deras forskningsarbete. Två mål driver dem: att hitta klara genetiska skillnader mellan drabbade och icke drabbade, och att kunna bedöma effekten av cancern och cancerbehandlingen på dessa unga patienters fortplantningsfunktion och könshormonproduktion.

När man tittar på vilka grupper som drabbas av testikel- respektive prostatacancer kan man konstatera att det handlar om två ytterligheter.

- Testikelcancer drabbar nästan enbart unga män mellan 20 och 40 år och med lägre fortplantningsförmåga än genomsnittet, säger Aleksander Giwertcman. Prostatacancer däremot, drabbar nästan enbart äldre män med högre fortplantningsförmåga än genomsnittet.

- Vi vet också att testikelcancer är 3-4 gånger vanligare i västvärlden idag än för 25 år sedan, fortsätter Aleksander. Och vi vet att svarta amerikaner löper mindre risk att få testikelcancer är vita amerikaner, men vi vet inte varför. Däremot vet vi att svarta amerikaner har aktivare androgenreceptorer än vita har. Androgenreceptorn är en molekyl som krävs för att kroppen skall reagera på manligt könshormon, vilket bland annat innebär att fostret blir en pojke och att en man kan producera spermier och ha en normal sexuell funktion.

Letar efter genetiska skillnader
Från ett vanligt blodprov extraherar man DNA, och med hjälp av olika molekylärbiologiska metoder försöker man hitta gemensamma förändringar i generna hos patienter med testikel- respektive prostatacancer.

- När vi lyckas hitta klara genetiska skillnader kan vi börja undersöka personer som löper hög risk att utveckla dessa cancerformer, förklarar Yvonne. Kanske är vi där om 5-10 år. Så småningom hoppas vi kunna veta hur cancern uppstår och därmed kan vi kanske förebygga den.

Giwercman forskar också kring hur fortplantningsförmågan och den sexuella förmågan påverkas hos patienter med testikelcancer. Än så länge vet man inte vilka som löper störst risk att bli sterila och därför fryser man alltid ner spermier från patienterna före behandlingen, som oftast är så kallade cytostatika, d v s cellhämmande medel. Får de inte tillbaka sin fertilitet kan de alltså ändå bli pappor senare i livet.

- När vi vet vad som påverkar förmågan att återfå fortplantningsförmågan och kan kartlägga biverkningarna av behandlingen kan vi förhoppningsvis också individualisera behandlingen bättre, förtydligar Aleksander.

Samarbete avgörande
Arbetet med att hitta de genetiska skillnaderna går fortare ju fler patienter forskningen har tillgång till. Därför använder paret Giwercman den databank som SWENOTECA har. SWENOTECA är ett svenskt-norskt samarbete kring testikelcancer. Såväl paret Giwercman som SWENOTECA har genom åren kunnat intensifiera sin forskning mycket tack vare anslag från Gunnar Nilsson Cancerstiftelse.

Giwercmans är också angelägna om att samarbeta med så många andra forskare som möjligt.

- Ju mer vi samarbetar desto fortare kan vi lösa de gåtor vi forskar kring. Vitsen med att publicera sina resultat är att andra kan använda dem i sin forskning och man kommer att etablera kontakter med kollegor som jobbar inom samma område. Då kan vi snabbare ta avgörande steg framåt.

Eva Hast

För ytterligare information kontakta Aleksander Giwercman eller Yvonne Lundberg Giwercman, Universitetssjukhuset i Malmö, 040-331000

Klicka på ikonen här nedan för att ladda ner Power Point presentationen:

Prostatacancer_Giwercman.ppt

Testikelvavnad_Giwercman.ppt