www.cancerstiftelsen.se | Torsdag, 27 Juli 2017 | [English]
Gunnar Nilssons Cancerstiftelse
Det går att komma längre.
Det går att rädda fler!

Strålningskänsliga organ skonas med ny behandlingsmetod

Forskarna har länge letat efter framgångsrika metoder att behandla cancer som spridit sig i kroppen. Under ledning av överläkare och docent Jan Tennvall på Universitetssjukhuset i Lund har ett forskarteam nu hittat en väg som förhoppningsvis är framkomlig: speciellt preparerade radioaktiva antikroppar sprutas in i patientens blod. Ungefär som missiler letar de upp cancercellerna och dödar dem. Tack vare en speciell efterbehandling av blodet skonas strålningskänsliga organ.

Jan Tennvall och hans kollegor har under flera år prövat att använda radioaktiva monoklonala – dvs från en enda cell - antikroppar i behandlingen av cancertumörer hos djur. Nästa fas – att testa behandlingen på människa – har nu även den några år på nacken. Gruppen har givit över hundra behandlingar med radioaktiva antikroppar, mestadels på maligna lymfom. Patienter har remitterats från övriga delar av landet för denna behandling.

Goda resultat
Resultaten har varit goda, men metoden med radioaktiva antikroppar har sina begränsningar. Gruppen har därför arbetat med några olika metoder för att öka stråldosen i tumörvävnad utan att strålkänsliga organ tar skada. En av dessa metoder har nu introducerats i kliniska studier.
– Nu vet vi att behandlingen kan genomföras på människor, säger Tennvall. Metoden har prövats på 9 patienter med maligna lymfom, dvs lymfkörtelcancer. I ett första skede har vi koncentrerat oss på lymfom. Den tumörformen lämpar sig väl för antikroppsbehandling, eftersom lymfom är strålningskänsliga, har lämpliga måltavlor (antigener) för antikropparna på cellytan och har en bra blodförsörjning.

Behandla spridd cancer
Målsättningen med det projekt som får stöd av Gunnar Nilssons Cancerstiftelse är att med radioaktiva isotoper kopplade till antikroppar förbättra behandlingsresultatet hos patienter med spridd cancer. Vid behandling med radioaktiva antikroppar finns det en risk att strålningskänsliga organ som njurar, lungor, lever och benmärg skadas. Den risken har tidigare gjort det omöjligt att öka dosen i den grad som varit önskvärd. En ny metod har därför införts.

Tvättar bort överflödiga antikroppar
– Vi har helt enkelt infört en form av rening av patientens blod efter att patienten har fått de radioaktiva antikropparna. Metoden bygger på att de två ämnena biotin och avidin binder mycket fast till varandra. Antikropparna kopplas samman med både biotin och en radioaktiv isotop före injektionen. När vi konstaterat att antikropparna har tagits upp i tumören kan vi ”tvätta bort” 96 procent av de överflödiga antikropparna. Detta sker genom att blodet passerar ett externt filter som innehåller avidin, varvid de biotinmärkta antikropparna fastnar. Tack vare reningen av blodet kan vi sannolikt ge högre stråldoser till tumören - utan att skada strålningskänsliga organ.

Stort team
Ett forskningsprojekt i denna storlek kräver förstås ett stort forskarteam. De mest aktiva i projektet förutom Tennvall är hans läkarkollegor Michael Garkavij och Ola Lindén. Projektet kräver också ett omfattande samarbete med flera andra yrkesgrupper, exempelvis radiofysiker, immunologer och dialysläkare. Till detta kommer intensiva diskussioner och samarbete med det företag som har anpassat den speciella blodreningsmetoden för kliniskt bruk
– Det är många personer som måste till för framgångsrik forskning, påpekar Tennvall. Och mycket pengar! Gunnar Nilssons Cancerstiftelse och andra lokala fonder betyder mycket. Utan de bidragen hade det varit oerhört svårt att till exempel få med oss unga lovande doktorander i våra team.

Eva Hast