www.cancerstiftelsen.se | Tisdag, 26 September 2017 | [English]
Gunnar Nilssons Cancerstiftelse
Det går att komma längre.
Det går att rädda fler!

 

 

 

 Lao Saal

Bröstcancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna och årligen insjuknar fler än 1,3 miljoner kvinnor i världen varav ca 500,000 avlider. I Sverige insjuknar en av nio kvinnor under sin livstid. Senare tids forskning har visat att bröstcancer inte är en sjukdom utan består av flera undergrupper som skiljer sig åt biologiskt, har olika prognos och svarar olika på behandling. Somliga kan botas med enbart kirurgi medan andra snabbt avlider i sin sjukdom trots avancerade behandling. Varför kan vi bota somliga kvinnor men inte andra? 

Detta beror på att, precis som varje patient är unik, så är varje bröstcancer unik på molekylär nivå med specifika DNA mutationer, förändringar i arvsmassan och förändringar i genuttryck. Dessa tumörförändringar startar antingen cellulära signalvägar som bidrar till tumörbildning eller stänger av cellulära försvarsmekanismer som normalt inhiberar cancerbildning. Vår hypotes är att det unika mutationsmönstret som finns i en kvinnas bröstcancer kan användas som ett unikt fingeravtryck för tumörens patologiska karaktäristika vilket påverkar hur snabbt tumören växer, förmågan till spridning till andra delar av kroppen och hur den påverkas av terapi.

Vi har ännu inte någon komplett kunskap om samtliga mutationsmönster vid bröstcancer och ännu mindre om hur dessa mutationer kan påverka olika cellulära signalvägar, eller hur de bildar de olika undergrupperna, eller hur de ökar risken för spridning, eller hur de påverkar tumörens känslighet för olika terapier. Dessutom är den stora utmaningen i cancerforskning att kunna utnyttja de olika mutationerna som tumören är beroende av och omvandla dessa till tumörens ”Akilleshäl” med hjälp av medicinsk behandling. 

Min forskning försöker besvara dessa frågor genom att studera mutationsmönster i bröstcancer med hjälp av ”nästa generations” analysteknologi. Att bestämma DNA koden för varje gen i en tumör och avgöra om den är normal eller muterad tog med tidigare teknologi år att göra men kan med ”nästa generations” teknologi göras för tusentals gener parallellt och detta till en betydligt lägre kostnad och på en bråkdel av tiden. När vi har en mer komplett bild av alla mutationerna i en brösttumör kan vi testa om vissa mutationer eller mutationsmönster är relaterade till kända tumöregenskaper eller patientegenskaper som t ex överlevnad. Vi kommer också att använda bröstcancerceller som växer i laboratoriet för att testa om specifika mutationer eller mutationsmönster gör cellerna mer känsliga eller mer motståndskraftiga för standardbehandlingar eller nya målsökande behandlingar. Vår förhoppning är att dessa studier ska leda till nya upptäckter som kommer att innebära en verklig skillnad i hur vi diagnostiserar bröstcancer och väljer den bästa tillgängliga behandlingen för varje unik patient. 

Forskningsanslag från stiftelser som Gunnar Nilssons Cancerstiftelse är en förutsättning för framgång i kampen mot cancer. Jag är hedrad över att ha fått detta forskningsanslag.